HOPPTÄVLING!
Kännde redan under bion i fredags att de verkte lite i halsen. Sakta men säkert smög den sig på. Och BANG.. På lördagsefetrmiddagen var de totalkoma. Febern kickade stark in och kontrades sedan av extremt halsont och jag kunnde sackta men säkert känna snoret släppa på. Och så var man totalt sänkt. WHT?!
Jag ahr ju precis blivit frisk. Och just denna vecka är de tusen miljoner viktiga saker som händer så har verkligen INTE tid att vara sjuk.
Låg sänkt hela lördagen och fick proppa i mig tabeller för att klara av att ta mig till stallet på söndagesförmiddagen.
Men med ett konstant intag av alvedon och med energi från ett kraftit adrenalin påslag samt nervositeten som stod mig upp i halsen förberedde vi oss för tävling. Hästen fixad och ut på banan, kännde på framridningen att jag nästan skakade av nervositet.. ush så himla jobbigt när de bara kickar in sådär, man blir ju så osäker.
Jag avr först ut i min klass. Man fick hoppa fram två gånger på hinder nr.1. För ovana man fick testa att hoppa ett av hindrena.
Kära Felix vägrade två gånger och försökte kasta av mig, men med lite mod och nosning på hindret gick de vägen och jag lyckades hoppa en mycket bra och felfri runda!! THANK GOD!!!
Kännes hur skönt som helst! Fick värsta ruset i kroppen och kunde glatt rida ut med en sprallig häst med roset och märke :D Kontentan de gick jättebra!
