And they are purple

Okej, jag kanske måste medge att mitt bloggande är lite skitsofrent, och nej, jag sitter inte nu och skriver bara för att jag har varit sjuk och inte haft någonting alls för mig, inte för att jag blivit så rastlöst att jag går till jobbet och jobbar 13 timmar bara för att slippa ligga hemma i vetskapen om att jag faktiskt har feber haha!
Men nu mår jag faktiskt bättre, de vill jag börja med att säga och nu skriver jag för att jag har nått att säga, eller skriva..
För de var ju de som var hela tanken med den här soppan som konstant ligger över mitt dagliga samvete. Att skriva när jag hade nått att säga, så istället för att stå på plattan och skrika ut mina funderingar/aggressioner (eller på Karlaplan som i går kväll) eller vad de nu kunde tänkas vara, så skulle jag skriva dom här, så kanske vi kunde prata lite om de så skulle de kännas mycket bättre.
Som en egen gjort terapi! 
Dessutom har ni ju lärt er att läsa min dyselexi staving, förstå ord som jag tror finns men som nog inte är godkännda av svenskaakademins ordlista och mina ibland lite märkliga särskrivningar eller ihopskrivningar (är de ens ett ord) som jag ändå aldrig kommer lära mig skilja på! 
Sen fick jag ju för mig att resa till världens ände och då babblade jag på om de i 6 månader haha!
Men nu sitter jag här med lite funderingar. Eller funderingar de är vell snarare påståenden eller?! Igår fick jag ett maniskt utbrott på sl som slutade med att jag satt tårögd i en taxi.

Så här står vi nu, morgonen efter, forfarande lite arg eller arg mest jävla fucking förbannad!!!! Okej jag vet att jag hade lite aggressionsproblem och att de blir ÄNNU värre om någon skulle påpeka de, och de vet jag,
men sl, dom ber om de!
Som många vet jobbar jag ibland (4ggr i veckan) lite märkliga tider, och på lördagar jobbar jag fram till 00.00, så då sitter jag här snällt hemma och söker på sl.se och ser hur jag ska ta mig hem.. Och enligt sl.se så ska jag springa skiten ur mig från jobbet för att hinna emd 44 till karlaplan för att där sendan ta ett tåg som ska gå 00.19 som då ska vara matchad med sista bussen hem till la island. Okej så jag springer mig svettig för att hinna med bussen och accepterar lite stressat när busschafören står och segar vid hållplatsen (okej lite arg är jag men fortf bara skriknivå på de) sen kommer vi fram till Karlaplan, jag springer ner till tunnelbannan (00.17) och ser att de inte ska gå något tåg förens om 9 minuter?! Que? Så jag blir ännu lite argare men frågar han i biljettkassan om de nyss gått ett tåg? Svar nej! Okej men were the fuck är 00.19 tåget då?
Neä de exicterar inte!.. WHAT?!?!? Redan nu har min puls gått upp på samma nivå som när jag (född otränad) försöker mig på att springa.. Jaha men på sl.se blaablaa hela historian han kollar på hemsidan och kommer fram till samma sak som jag gjort sjuttifjräton gånger.. Detta innebär nu att jag kommer missa sista bussen hem, vilket samma incident hände förra lördagen då jag fick gå i ösregnet och sen lyckades få lift av några (lång historia) okej får dendär jävla resegarantipapperet i handen och stegar ner till perrongen och väntar mina jävla 9 minuter. Ringer till Patric för att skrika ur mig min ilska och få lite förståelse och efter 9 miuter vad tror i händer?!
JO, helt plötsligt står de då 18 minuter på tavlan... Nu är jag så arg asso jag blir arg bara att skriva om de, så jag ringer till sl, skäller ut dom efter noter (oke jag förstår att de inte är sl´s natt-extraanställd-sommar-jobbares fel att allt skitit sig (och de sa jag till henne efter jag slutat skrika vilket tog ca.27 minuter) men jag var så arg och hon typ aah ehe om du riskerar att bli mer än sjugo minuter försenad så får man ju ta taxi och sen skicka kvittot till oss som (dock måste godkänna de).. 20 MINUTER!! VAD SÄGS OM 5 JÄVLA TIMMAR KÄRRINGJÄVEL!!!!
&%#/&¤#=¤&()#&¤=#(&¤)W(#¤&=#&¤=#W(/¤&

Okej allment utbrott på karlaplan hoppar arg som ett bi in i taxin lägger (till sl brudens lättnad) på luren, bryter ihop i taxin får dock lite stöd från gubben som kör och vi trackar sl i 15 minuter hem... kommer hem och känner bara hur allt bara rann ur mig. För okej, sl suger de vet vi, och de var varken 44ans eller killen i biljettkassan eller snorkfröken på sl´s kundtjänst fel. men har först varit sjuk i två dagar, sen jobbat 13 timmar med både nöjda och mindre nöjda kunder och sen mitt i jvla natten så går allt åt fanders och man kommer inte hem.. då brister de, även för den starkaste kycklingen.. och de gjorde de verkligen, hur fan kan jag sitta och känna tårarna sippra ner för kinderna över att sl är fuckade? Fast de var kanske inte sl, sl kanske bara grädden på glassen, fast grädde är gott.. så dom var som att bli spottad på av någon när man redan ligger ner och har fått stryk.. Idag känns de lite bättre men är fortf lite upprörd innombords...

Sånna här situationer är vad bloggen är till för, att få ur sig allt skit. Jag ångrar inte att jag skällde på sl för de behövde dom höra, jag menar om någon klagar på min arbetsplats så får ju jag ta den skiten, så hon får ju betalt för att höra på mig så de är jag absolut inte ett dugg ångerfull för, jag är bara less på att bråka med dom, ska ta körkort så jag slipper åka sl (sorry miljön men de är de fan värt) Men nu mår jag bättre av att få ur mig skiten. bloggen handlar inte om att man ska måla upp en värld som inte finns, iaf inte min, eller att jag ska låsas vara någon jag inte är (för med min personlighet går inte de) och jag  tror inte ni bryr er om jag har bruna eller svarta strumpbyxor, utan dehär är de jag har i mitt huvud och nu kommer de ut, så håll i er, för de kommer bli en lång händelsefull höst! Michelle is back och jag tror att jag gillar mitt liv mer än någonsin!

Btw så har jag lila strumpbyxor på mig ;)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0